peas and löv

peace and love tog sammanlagt ifrån mig: 3 dagar (vilket även betyder 3 nätter), cirkus 1500 kronor i biljettpengar, en bag in dääbox (<- viktig grej), nån dl rödvin, några slantar till pizza här, nåra slantar till munkar där, min röst (fast den kom ju tillbaka, thank god) kanske 500 sms (av vilka ca 400 inte innehåller nåt läsbart alls), 1 miljon kramar samt orken att röra vare sig armar eller ben!

med tanke på vad peace and love gav mig tillbaka så var det det lägsta pris jag nånsin betalat för lite äkta, ren lycka! :)

torsdagen var virrdagen. jag jobbade, vi kom dit, vi fick våra band, vi virrade, vi fann vårat lilla minitält så långt bort man kunde komma från allt, precis allt. (platsen var även känd som "där borta vid staketen där alla pissar".) stort tack till lisa&sjöstrump som var hjältar och köade för att vi ens skulle få upp ett tält, var det nu än låg så var det tältet guld värt :]


vi kikade runt, och såg snabbt sjörövarflaggan över alla rusta-tälten, vi fann glada vikmanhyttebor med färg i håret, blandat med annat folk. där slog vi oss ner och lät kvällen ta sin början!

jag, emelie och herr ricewall började sedan vandra mot festivalområdet, i hopp om att finna en bra väg (det visade sig ju dock bara finnas en, och så var det problemet ur världen)

campingen var stor, området var stort, och vägen imellan var galet lång.
på något vis hann jag tillbaka till campingen, (och enligt bilderna) helt byta sällskap, för plötsligt befann jag mig återigen på området, framför scen långt-åt-helvete, där johnossi ersatte älskade the kooks! :> det gjorde dom helbra, antar att man inte kan jämföra ett bra band med ett annat? =)




när sedan volbeat började, uthärdade jag och isablow två låter i värme och vassa armbågar, innan vi båda accepterade det faktum ett den enda låt vi kunde skulle spelas sist av alla.;) vi slog oss ner i gräset brevid och kikade på bekanta ansikten istället.
.
så stormade amanda och karolina inte helt otippat ur publikhavet, tog kort på dom var bland det sista jag gjorde den kvällen, ett tag och diverse händelser senare väntade skjutsen vid maserhallen, och kvällen fick ett tidigt slut på max (maxbox omg omg<3), eftersom vi iallafall var två i bilen som hade jobb att motvilligt, men plikttroget att gå till på fredan!

fredagen var födelsedagen, för allas våran lisahedinsockers0et! jag gjorde veckans sista jobb, och vi åkte upp till ett svettigt, glatt och överfyllt peace and love, där andra dagen redan var i full gång när vi kom upp!


vi thaimatade oss, och tog på partyhattarna (där halva syftet var att fira lisa, och halva att den som tappade bort sin hatt skulle näcka över hela campingen eller hure va ;P ) sen var det dags för sjävaste the sounds!



och det var förstås something sweet och something strong och alldeles precis som jag trodde, alla var taggade så luften knappt räckte till!





sen fick jag äntligen ett ansikte till ett namn som jag har hört sen sjuan!!!
haha, tro inget förän du ser det.
liten del av ett södertäljecamp vi fastnade i längst ner till vänster också, trevligt den stunden det varade.....
.....för sedan var det dags för alla att gå åt olika håll, och isabelle tog med mig på mando freakkkin diao!


och vi sprang genom hela den satans campingen, och jag skrattade hela satans vägen =D


inte ett par fötter stod still på dance with somebody, och han som sjöng var så snygg att jag (och troligen många med mig) dog.  mycket bra initiativ att ta med mig dit av issa, annars hade det aldrig hänt :)
sen gick ett trött nattåg hemåt, och vi lämnade en hellyckad fredag i borlänge!

lördag var sista dagen helt enkelt.
då allt skulle drickas upp, göras slut på och bjudas bort. sista orken skulle slängas rakt ut i luften, och tälten skulle med lite tur palla en sista natt av misshandel! det första som skedde var ett vi gav upp att hinna se melody club ganska snabbt, då vi närmade oss borlänge när hälften hade gått. :< lite synd

då vi ändå var inne på dag tre kan man ju tycka att vi borde ha odlat lite rutin som festivalbesökare. om det var det faktumet eller om vi helt enkelt bara var utslitna vet jag inte, men vi tog det iallfall väldigt lugn utanför lilltältet, fast att vi kom upp ganska tidigt. fördelen med piss-staketet, var ju att det faktiskt gav lite skugga, så med en tidning bakom ryggen och under sig, så gick det alldeles fint att sitta där :)


  <- elefantpikkan!!!!! viktig p&laccesoar ;)


ja, här nånstans dök även sebastian_charmtroll upp. (antar att jag tyckte det då iallfall, då jag har säkert 17 bilder på honom. pinsamt.) 


även en gitarrspelande man sökte sig till vårat lilla läger, alla jublade då vi kunde knycka den från honom och överlämna till kattis. fin musik spreds över den äckligare delen av campingen :)




efter konstiga möten, mer ljummet vin, skratt och allt vad vi gjorde så tog jag, issa, kattis, felix och gustav  till lite winnerbäck för att få timmarna som skulle ta oss till håkan att gå fortare. han var väl plus minus noll enligt mig, jag har egentligen aldrig lyssnat på honom ;< vilket är dumt, han sjunger fint!


munkätarpaus, viktigt!

äntligen blev det kväll, lördagkväll! vi satt under ett träd och såg på folket som strömmade till håkan, och så helt plötsligt bara sådär började alla skrika.

vi fattade ingenting, och kom på fötter snabbt som aldrig förr och rörde oss rakt in i röran. och så bara stod han där i lila byxor, och samma sekund började mitt livs snabbaste två timmar!


jag minns knappt, jag och isabelle hittade folket vi hade tappat bort under kärlek är ett brev skickat tusen gånger, och äntligen äntligen fick vi från samma lera lyssna till samma håkan :D sen var det hela över, och inget verkade som en bättre idé än att bara finnas till precis just där och då (=

resten av lördagsnatten skrattade jag i vårat lilla tält. jag och emelie skrattade åt ketchupeffekten, åt vårat fönster i tältet, åt oscar inlindad i toapapper, åt elefantpikkan, åt att se ut som en langos och att vi bara var där, i ett öldränkt tält på ett fält i borlänge. vi kunde inte sluta skratta, och peace and love kunde inte sluta bättre!


när solen väl gick upp över tälttopparna, gick jag och oscar mot tågstation, där vi var säkra på att (där vi antog att*) ett tåg skulle gå hemåt vid 6-7tiden, dock gick inget förän 10, så vi fick glatt vänta massvis med timmar innan vi slutligen kunde sätta fötterna på hedemoramark, igen :]

Kommentarer
Postat av: Anonym

inget kort satans inlägg. :D

2009-07-06 @ 01:30:20
URL: http://karrathaman.blogg.se/
Postat av: hannabananahannabananhannabanaaaaan

ingen liten satans upplevelse heller. ;)

2009-07-06 @ 15:18:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0