"...och så hälsar du i ett lite irriterat tonläge..."


http://www.youtube.com/watch?v=ni7f7VPzV0w&feature=related

"näe. jag börjar faktiskt tro att jag är dum i huvudet på riktigt."

i lördags jobbade jag och slet ända fram till klockan slog 21.30, någonstans där trillar ett par sms in som informerade om att min fina bulle ville bjussa på vikbynmys OCH att det fanns mat att hämta i hemmet. HUR GLAD BLEV JAG TROR NI?! lisa och erik hakade på, och världens tyngsta eftermiddag lyftes till världens bästa paus från livet, trängandes i en vit soffa, med ögonen fästa på klassikern "den bästa sommaren", med händerna bland perfekta poppade popcorn och världens gulligaste, jobbigaste, knäppaste kattbäbis som mindre smidigt tumlade omkring i hemmet! (höjdpunkten var när han gick lös på datorn och slog med tassen på pekplattan, alla övergav filmtittandet och stämde in i en "naaaaaaaw!"-kör!) låt mig presentera vikbyns nyaste tillskott:


kakan!
killen som gör sitt bästa för att leva upp till ryktet som förvirrad och klumpig vikbykatt. han har oddsen på sin sida, lille puckot..  :*



ja, annars då? jag kvaddade mammas bil på jullovet. kände att det var dags att droppa det nu liksom. förlåt kvällsboken. förlåt mamma. förlåt mig själv. den blev kind of... skrotad. (och tog mitt självförtroende bakom ratten tog den med sig i fallet.) vilken skam, ville helst byta namn. jag och emelie skulle åka på bio, fast först skulle vi "bara" åka ut till pålsbenning och hämta en gps. men det blev inget med det.

ty den som dödar en bil, åker inte på bio. (inte i den bilen iallafall, HEHE.)

begravningslåt:
Club 8 – Jesus, Walk With Me






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0