the saddest thing that I’d ever seen were smokers outside the hospital doors



"men nej. nej! du ser....modemedveten ut, UNGA DAM."

vilken helg. vilket fantastiskt exempel på en totalt...rätt...vanlig helg?
inget utöver det vanliga hände egentligen.
antar jag.
jag rörde mig för fort och vingligt, pratade för högt med folk jag aldrig träffat,
hade kläder som troligen behövdes dras
upp både en och tre centimeter, (facebook nickar instämmande.)
svängde med armar och ben som den värsta av väderkvarnar,
hängde runt halsen på bekanta och obekanta, inbillade mig
att allt jag äger var stulet/borttappat, (ja, bankkortet låg hemma hos emelie
och nej, mobilen var inte alls sönder.) jag skrattade mycket
och sjöng låtar jag inte kunde. det var vikmanshyttan och det var
lördagkväll och det var en hel massa riktigt roligt folk på samma ställe.

om allt var som det brukar, så var det nog så kvällen såg ut.
antar jag. :>

och mitt i det värsta kaoset står peter och
ger lugn och vett i skallen en mänsklig skepnad.
"vi fixar det imorgon. jag hjälper dig."
en av de få repliker (och händelser överhuvudtaget)
jag minns riktigt tydligt från kvällen. "jag hjälper dig" är
den finaste kombinationen av tre ord jag vet. nästan. :]

igår drack jag troligen min kroppsvikt i vatten/mjölk/cola/oboy och
kramades och följde tågkaos på bekvämt avstånd hemifrån. sj </3 svensk vinter. :<

emelies kamera ser vi aldrig igen, vilket betyder att alla
förfestbilderna finns i händerna på anonym_cp_tjuv. KÄNNS JU BRA.


matte b äter upp mig inifrån, och imorgon är det prov.
tur att jag har en kattkamrat som har överseende med både
min oförmåga och brist på kunskaper gällande enkel huvudräkning.
(4-4+4=1!?)







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0